27.06.2008 Anna Achmatova
Den ryska poeten Anna Achmatova och den finlandssvenska lyrikern Edith Södergran har något gemensamt. Båda har vistats på sanatorium i Nurmijärvi. Södergran periodvis på Nummela Sanatorium 1909-1911 och Achmatova på Hyvinge Sanatorium i oktober 1915. Båda bodde tidvis på Karelska näset och är där begravade.

Hyvinge hörde ännu år 1915 till Nurmijärvi, då Anna Achmatova var intagen på Hyvinge Sanatorium, som hade grundadts år 1896 av läkare från Helsingfors. Sanatoriet, fungerade mera som kuranstalt och hade sina glansdagar före den ryska revulotionen och anlitades flitigt av den ryska överklassen. Nummela Sanatorium, (http://www.klaukkala.fi/uutiset.php?uutinenid=94) senare Röykkä sjukhus byggdes i Röykkä by i närheten av sjön Sääksi och öppnades år 1903, där Södergran periodvis vistades mellan åren 1909-1911. Anna Achmatova (23.6.1889- 5.3.1966) och Edith Södergran (4.4.1892- 24.6.1923) finns begravade i Terijoki på Karelska näset. Edith Södergran avled midsommardagen 1923 i sitt hem i Raivola i sviterna av tuberkulosen och begravdes på bykyrkogården. Anna Achmatova eller rättare Anna Andrejevna Gorenko klarade sig undan tuberkulosen och dog mycket senare i Moskva år 1966. Hon är begraven i Kellomäki (= Komarovo) nära Terijoki och Raivola. Hon vistades ofta på sin datscha (= villa) i Kellomäki. Förutom Anna Achmatova bodde efter krigen år 1939-1944 tidvis kompositören Dmitri Sostakovits, teaterförfattaren Jevgeni Schwarz och språkforskaren Dmitri Lihatsov med många andra i Kellomäki. Före 1917 vistades också guldsmeden Peter Carl Faberge i Kellomäki, som då hörde till Terijoki (= Zelenogorsk) kommun. I Terijoki bodde bland andra före år 1944 författarna Edith Södergran och Tito Colliander. Näset, där Rysslands, Finlands och Sveriges ord och tankar lyckades komma varandra lite närmare, upplevde sin blomstringstid just innan revolutionen mellan åren 1900 och 1917. När Finland blev självständigt drogs riksgränsen 1920 vid Systerbäck. Näset förblev finskt. Mellan 1917 och 1939 var den gamla kulturmiljön ett tillhåll för allehanda kulturella aktiviteter. Bland andra besökte år 1922 den finlandssvenska författaren Elmer Diktonius från Röykkä i Nurmijärvi Edith Södergran på Näset.

Vänner av rysk litteratur har, i samråd med Samfundet Finland-Rysslands Hyvinge avdelning, i tre års tid söndagen före midsommaren, firat minnet av Anna Achmatovas vistelse på Hyvinge Sanatorium. Det var här hon skrev sin dikt ”Varje kväll får jag ett brev av honom”. I dikten betraktar hon världen genom sanatoriefönstret: Den stora stjärnan strålar mellan träden och den närliggande vägen leder ut i mötkret. Den ensamma och sömnlösa längtar i natten efter sin käraste. Under vistelsen i Hyvinge var Anna Achmatova gift med Nikolai Gumilyov, men i stället för sin äkta man var föremålet för hennes kärlek en annan, poeten Nikolai Nedobrovo. Kärleken, till en annan, hindrade inte hennes äkta man Nikolai Gumilyov, att besöka sin fru Anna Achmatova två gånger under hennes två veckor långa vistelse här i Hyvinge. Hennes officiella man Nikolai Gumilyov arkebuserades år 1921 efter att grundlöst ha anklagats för att ha deltagit i en komplott mot den unga bolsjevikregimen. Sonen tillbringade långa perioder i arbetsläger, vänner och bekanta förvisades, avrättades eller begick självmord. Anna Achmatova själv hamnade i onåd mot slutet av 1920-talet och hennes dikter publicerades ej längre. Senare rehabiliterades Achmatova och hon gjorde ett mycket starkt ”på nytt kommande”, till vilket hör år 1964 skrivda stråfer såsom, ”landet, som inte är mitt hemland, är evinnerligen i mitt minne.” Under de senaste åren har Achmatova varit starkt på kommande ja så starkt att man tala om en Achmatova-kult. Hon anses som den mest betydandefulla kvinnliga diktarinna och av alla diktare – genast efter Alexander Pushkin – som god tvåa. Anna Achmatova, född i Odessa, är dotter till en marinofficer. Hon lär som 17-åring ha anförtrott fadern, att hon ville bli diktarinna. Fadern påpekade att hon knappast var ägnad för en sådan uppgift. Anna avsade sig faderns namn och tog i stället mormoderns flicknamn. Hädanefter ville hon svara endast för sig själv. Och möjligen poesin.(rog) Mera om henne t.ex i Svenska dagbladet under adress: http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_341982.svd

[ Svenskspråkiga i Nurmijärvi 27.06.2008 ]

[ Takaisin ]

---